Matematikbiennal

Matematikbiennalen pågår under dagar två i Umeå. Jag blev glatt överraskad vid ankomsten av att inte renar gick planlöst i stadstrafiken samt av att det inte var så fasligt kallt. Ungefär som i Hultsfred. Liiiiiite mer snö, dock.

Hur många deltagare det är i år är inte gott att veta men förra gången var det 2500 så det är kanske något liknande nu. Mer än en elev kanske tycker det finns tillräckligt med matematiklärare i Umeå denna ansamling förutan, men hittills har vi utsatts för något attentat.

Första föredraget jag besökte var ”Utveckla matematiska förmågor med GeoGebra”. Ett mycket bra föredrag, direkt tillämpligt i NA13 där vi då och då arbetar med denna webbtjänst. Nya dörrar öppnas som var helt okända när jag själv var elev förra århundradet. Jag ska berätta mer för er matematiklärare när vi samlas nästa gång.

Föredrag nr 2 var betitlat ”Formativ matematikundervisning i praktiken”. En gymnasielärare från Malmö, som tillika var matematikutvecklare och idkade forskning, berättade om sina projekt på tre gymnasieskolor i Malmö. Även detta föredrag ska jag försöka återge för er som deltar i Matematiklyftet, men redan nu kan ni gott få veta att hon som kursbok använt den bok vi använt i Hultsfred, dvs ”Mathematics inside the black box”.

Tredje föredraget kopplade ihop fysik och matematik – och vi hade så hjärtans roligt för vi åkte ”Berg- och dalbana”. Visserligen bara i tanken och i fysiken och i matematiken men det var gott nog. Har ni själva funderat på VAR man ska sitta i tåget när man åker berg- och dalbana? Nää, kan tro det! Men det finns orsaker till att köerna är längst till första och sista vagnen! Och dessutom kan banorna göras högre ju längre tågen är. Men man måste vara rysligt försiktig när man konstruerar dessa berg-och dalbanor. I synnerhet looparna. För utformas de som cirklar får man whiplashskador … men det finns en lösning och den stavas KLOTOID. Just så! Looparna ska utformas som klotoider för de har nämligen linjär krökningsändring.

bergochdalbanaklotoid

På bilden ser ni en matematisk klotoid samt loopar enligt samma princip.

 

Fjärde och femte föredragen hade kopplingar till Matematiklyftet. Rubrikerna var: ”Lektioner med en japansk problemlösningsorienterad undervisningsmetod” resp ”Möt modulmakarna bakom Matematiklyftet”. I sistnämnda föreläsningen uppehöll de sig vid det ”didaktiska kontraktet”, alltså vilka spelregler som alla inblandade förväntar sig ska råda i ett klassrum men även kring det kollegiala lärandet lärare emellan samt kring EPA-metoden som vi flitigt använt i Hultsfreds kommun detta läsår!

Precis innan jag lämnade biennalområdet råkade jag passerar Skolverkets monter så nu har jag tre skrifter att förtynga flygplanet med: ”Forskning i klassrummet”, ”Att granska och förbättra kvalitet” samt ”Att lyfta den pedagogiska praktiken”. Om de blir lästa är dock en helt annan femma!

/Berthold